
hast. Vi minns de goda tiderna och håller dem nära hjärtat. Timmar av vispande, aldrig
fallerande. Grädde, pannkakssmet, lösa upp jäst i degspad. Till slut var det potatismoset som fick det bättre av honom. Men vi glömmer aldrig din tappra strid!RIP
Låt oss avsluta detta blogginlägg med en tyst minut.
Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jästboken