onsdag 14 april 2010

Visdegsord 2

Jag funderade en del om detta kring diskussioner och anledningen till att man ger sig in i dem.
Jag kom fram till detta råd som jag tycker att man kan lyssna på:

"Ge dig inte in i en diskussion som du tror att du ska lyckas överbevisa den andra parten. För i det ögonblick då den andra fortfarande tror på sitt har du förlorat mer än bara en diskussion."


Kanske behöver lite omformulering för att vara ett "ordspråk", men sug på den ett tag.

4 kommentarer:

  1. Suger och suger, men jag förstår nog inte riktigt...?

    SvaraRadera
  2. Ok. Så här tänkte jag. att det finns två typer av diskussioner som kan hållas. En där man diskuterar fakta (som årtal, primtal osv). Där är rätt rätt, upp upp och det finns ett definitivt svar som man kan googla. Objektivt so to speak.

    Den andra sortens diskussion / samtal handlar om åsikter (e.g. "jag tycker"). Det som är rätt och fel här kan endast avgöras av varje enskild personen. Subjektivt I mean.

    Det jag vill ha sagt är: att om man försöker att föra en diskussion, där ämnet är subjektivt, på ett objektivt sätt så missar man poängen och är inskränkt. Om man dessutom går in i diskussionen och VET att man har "rätt" så har man förlorat i det frustrerande ögonblick då personen i fråga inte håller med ändå.

    Istället borde man förstå varandras åsikter och respektera varandra. Först då finns en möjlighet att åsikterna kan förändras och man kan komma varandra nära!
    Ja, Jenny. Det jag pratar om är:
    WORLD PEACE!

    (visst är det fint när kommentaren blir längre än själva inlägget?)

    SvaraRadera
  3. Jag älskar sådana diskussioner. Att prata med någon som kanske har en helt annan uppfattning och/eller ser på livet på ett helt annat sätt. Men man lyssnar på varandra och lär sig av varandra och om sig själv i diskussionen. I sådana samtal känner jag att jag utvecklas som människa.

    SvaraRadera
  4. Ja, men visst är det. och det blir så tråkigt när (enligt mig) man förstör den möjligheten att utvecklas och lära sig av varandra.
    Det räcker ju i princip att en person i diskussionen inte kan tänka sig någon annan väg än sin egna och jämt kontrar med sitt och sina åsikter så blir det jätte tråkigt.

    Sedan är ju frågan. Var går gränsen?

    SvaraRadera

Jästboken